Till Ords

Välkommen till mitt mysiga mörker

Meny Stäng

Slutet är nära, eller är det början?!?

Det är söndag morgon när jag skriver detta. En gråmulen dag, med regn i luften. Tröttheten och stressen från praktiken ligger fortfarande kvar. Fast den stress som var då, den över att få ihop förlossningar, har bytts ut till en stress över att skolan inte ska vara snabba nog att godkänna allt så jag kan ansöka om legitimation, eller att jag blir sjuk och inte kan genomföra sista praktiken, eller att någonting, vadsomhelst, ska strula så det inte blir examen…. Har stressdrömmar på nätterna, att jag kör en bil som inte går att bromsa, eller att jag har bråttom, men hur jag än gör så kommer jag inte framåt. Usch… 😰

Men snart är det över!! Har varit en vecka på BB hemvård nu och agerat amningshjälp, provtagit bäbisar, lagt om opsår osv. Imorgon börjar en vecka på neo-IVA. Det har jag ingen erfarenhet av alls och det ska bli intressant att se deras sätt att jobba. Jag har tre kompisar som jobbar där och hoppas att jag får möjlighet att gå något av passen med någon av dem 😊

Under den här tiden har jag försökt att vara duktig på att jobba undan arbeten, för att inte ha något som släpar efter i slutet. Igår fick jag godkänt det största av de arbeten vi haft under praktiken. Ett fem sidor långt arbete om komplicerad obstetrik och etik. SÅ skönt att ha det undanstökat!! På torsdag har vi ett seminarium, där vi ska presentera och diskutera kring våra fall och det hoppas jag också ska gå bra. I övrigt har jag gjort allt jag ska göra, förutom sista arbetet, som är kopplat till neo-placeringen. Men planerar att göra den under veckan jag är där. Lyckas jag med det har jag nämligen hela sista veckan fri!!! Det är en teorivecka där vi har chans att skriva klart arbeten, samt att de som skriver uppsats nu, har sin examinering. Vore så himla behagligt att vara helt klar och att bara kunna slappa, vilket då betyder att jag nästan får två veckors semester innan jag börjar jobba den 15: juni 🤩

Livet handlar inte om så mycket annat än förlossning, ömma bröstvårtor, CTG, sugklockor och allt annat som har med barnmorskeri att göra. Känner mig väldigt egocentrerad och enkelspårig. Men det måste kanske vara så. Det har varit så intensivt nu och för att klara det, tror jag att man måste befinna sig i en liten bubbla och går den sönder, finns risken att man inte kan återskapa den. Så omgivningen får utstå mitt eviga tjat om det yrke som är barnmorskans.

Men jag har klarat av att fira världens bästa hund som fyllde 10 år den 22:a maj ❤️

Hon fick goda karameller och roliga promenader i present. Nästan som en vanlig dag, men hon uppskattar allt livet har att erbjuda, så hon var mycket nöjd med sin dag.

Blev också bjuden på en supergod parisare av min man häromdagen. Som att beställa på grillen. Jättesmaskigt!! 😋

Satte en surdeg igårkväll, ser nu på morgonen att den har pyttebubblor på ytan. Hoppas att jag för en gångs skull kan få lyckas. Mina surdegar brukar alltid bli FÖR sura, alltså lukta riktigt stickande. Vet inte vad jag gör för fel… Men håller tummarna för denna deg!! 🤞🏻